Eftervård

Jag fick en helt ledig dag hemma och det behövde jag. Jag passade på att gå igenom alla mediciner och fördela dem i min dosett och jag klarade av några nödvändiga telefonsamtal och även några roliga sådana. Det var väldigt skönt att känna att jag kunde bestämma över min dag utan att hela tiden bli avbruten. Jag är tacksam för den fina vård jag fick men till slut vill man bara vara i fred.

Det var skönt att få sova i min egen säng men jag kunde ändå inte sova hela nätterna. Den del av mig som är öm efter operationen vill bara ligga på rygg och skriker lite om jag försöker vända mig åt något håll. Resten av kroppen behöver omväxling annars blir det värk i den. Det var lite svårt att få ihop men jag kom på den perfekta lösningen. Jag somnar i min säng och när jag vaknar fyller jag på med smärtlindring och tar med mitt täcke till soffan. Där sitter jag i min sköna soffhörna och sover resten av natten. Omväxling men inte så att det sätter igång operationssmärtan.

Igår hade jag bokade tider hos både min kontaktsköterska och en läkare. Inte min ordinarie läkare eftersom han var ledig men en annan väldigt kunnig läkare. Så kul det var att få träffa min kontaktsköterska och nu prata eftervård och inte bara förberedelser inför operationen. Vi har haft kontakt i över två år och nu har vi nått det första målet. Hon kollade blodtryck, puls och vikt, tog diverse prover och tittade så att omläggning av såret såg bra ut. Sedan fick jag en festis att skölja ner alla mina mediciner med. Det är viktigt att ta proverna innan man tar de immunsänkande pillerna.

Läkaren kom och hämtade mig och vi gick igenom journalanteckningar, medicinlista och en del andra fakta. Medan jag satt hos honom  kom provsvaren och allt går åt rätt håll. Han sa att ingen kan förvänta sig att proverna är helt på rätt nivå bara 10 dagar efter operation men allt såg jättebra ut. Han lyssnade på hjärta och lungor och kände på min mage. Allt var bra där också. Jag frågade om hur det gjordes med gallgångar och gallblåsa under operationen. Gallgångarna förgrenar sig in i levern och jag har funderat på om jag har kvar mina eller om jag fick de som hängde med den nya levern. Läkaren visade på en bild hur mina gallgångar har kapats och satts ihop med de som följde med min nya lever. Gallblåsan har helt tagits bort och det gör tydligen ingen större skillnad. Han förklarade att det även finns andra metoder där tunntarmen kan vara inblandad men i mitt fall kopplades gallgångarna bara ihop med varandra. Fantastiskt hur de kan få till det. Jag måste fråga lite mer om nerver och alla blodkärl nästa gång. Frågorna dyker upp lite vartefter och jag frågade väldigt lite på sjukhuset.

När besöket var över ringde jag sjukresor igen och efter en halvtimme kom taxin och hämtade mig. Varje resa kostar 80 kr oavsett om jag ska till Sahlgrenska eller till min egen vårdcentral. Det är helt ok. I Göteborg kostar varje resa 150 kr så där blir det lite dyrare att behöva sjukresor. Där kostar alltså varje besök 300 kr bara i resor.

Lite senare ringde dietisten upp mig. Min sköterska hade noterat att jag har gått ner fem kilo och tycker att jag behöver lite rådgivning. Jag tar gärna emot den rådgivningen med tanke på att jag har mina tankar på att äta så mycket vegankost som möjligt. Men de tänkte nog inte på att jag har blivit av med en lever som var tre gånger så stor som den nya levern. Den skillnaden utgör säkert en del av viktförlusten. Nu verkar det dessutom som om vikten har stabiliserat sig. Det är lättare att få i sig det jag behöver här hemma. Orkar jag inte äta mycket till måltiderna så stoppar jag i mig lite extra mellan målen. På måndag ska jag träffa dietisten efter mötet med kontaktsköterskan. Hälften av agrafferna som håller ihop såret ska tas bort då också och resten tas bort på torsdag. Det ska bli spännande att se hur det går till.

Idag följde jag med en bit på en hundpromenad. Solen sken och det såg så skönt ut inifrån. Det gick ganska bra. Jag trodde att jag skulle kunna prata samtidigt som jag går men efter en stund fick jag ge upp den tanken. Jag hängde med i några minuter och när vi kom in i skogen vände jag och gick hem igen. En ganska lagom runda på någonstans mellan fem och tio minuter. Jag tog inte tid. Jag var lite trött efteråt men inte sådär matt som jag kan bli ibland. Ett bra första försök alltså och jag tänker mig att jag ska låta min syster sova i morgon och ta en  liten kort morgonrunda med hundarna.

Allt känns väldigt bra och framtiden verkar lovande. Med små steg framåt och både försiktighet och utmaningar så ska jag nog snart klara av det mesta i vardagen. Men jag måste kunna sluta med smärtlindringen också för innan dess vill inte varken jag eller mina vårdgivare att jag ska köra bil. Det hoppas jag blir möjligt inom några veckor.

Annonser

2 reaktioner på ”Eftervård

    • Ja, det är jätteskönt och jag är väldigt tacksam, och lite förvånad, för att det är en så snabb återhämtning 😀
      Som tur är så smakar det bra och det gör det lättare att småäta och på så sätt få i mig det jag behöver. Jag tror att det löser sig när magen känns som den ska igen 🙂
      Kram

      Gilla

Lämna ett svar till ibod11 - Ingrid Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s